Rd 7

Jag lever, vet inte om det är någon som följer mig här men lever gör jag.
Har skrattat, gråtit, känt mig värdelös osv.. Har haft molvärk som jag alltid har innan mens i flera dagar redan så i förrgår bröt jag ihop en sväng. Inte länge men ville ändå gråta ut det som fanns. Idag har jag nog inte haft så mycket till molvärk men på något konstigt vänster så vågar jag inte hoppas på att detta har gått vägen för det känns precis som det alltid har gjort. Crinone gel gör att brösten ömmar som satan, går knappt att nudda vid dom. Har alltid varit äckelmagad av mig men denna vecka har tagit priset, spytt en gång och idag var det riktigt nära i bilen när en vän berättade om en dränering som gjorts i halsen, fy usch och blä säger jag bara. Börjar redan fundera på om man kommer orka en omgång IVF till och skulle man det så har man väl otur att man får vänta till efter sommaren, känns som att jag vill få det gjort. Vi fick inga till frysen denna gången heller nämligen. Är det någon som kan säga till mig om dom tror det är fel på mina ägg? Blir lite smått galen på att inte veta så mycket som jag skulle, är lite av ett kontrollfreak. Men den blastocysten som sattes in dag 5 va ju jättefin så det ska ju ändå räcka till en graviditet.
testdag på söndag men har bestämt att göra på lördag så jag har två dagar att sörja innan man går till jobbet igen där det finns gravida. Sen är det bara på´t igen